Två ganska tuffa veckor för familjen IGMR.

Hybris? Frun i huset har den senaste tiden, och främst de senaste två veckorna, jagat två deadlines på jobbet. Som vanligt är budgeten och därmed tiden knapp. De extra resurser som på pappret fanns tillgängliga var i realiteten inte det – de satt fast i andra projekt.

Dessa två projekt skulle, om tid fanns, varit roliga, viktiga och lustfyllda projekt. De skulle kunna göra skillnad för människors vardag och närmiljö över tid. Hur gör man om man har en hög yrkesstolthet och vilja att göra rätt men saknar förutsättningar för det? Detta blev en så kallad honungsfälla för Fru IGMR.

Hybris

Fru IGMR kavlade upp ärmarna och började jobba frenetiskt. Vissa dagar kom hon hem i princip efter att resten av familjen lagt sig och hon hann gå innan vi gått upp. Det kvällsjobbades, lunchjobbades och innan jobbetjobbades.

Nu är vi fler i denna lilla familj. För min del har jag täckt upp för en kollega som gått i väggen på en avdelning jag arbetat tidigare. När jag sedan förstod att resten av min avdelning blivit beviljad semester i två dagar satt jag helt plötsligt ensam denna avdelning (som jag då inte ens arbetar på) SAMT skulle sköta mitt eget. Som grädde på moset var alla lämningar och hämtningar på förskolan mina för att Fru IGMR skulle ö.h.t. överleva på jobbet. Som ytterligare grädde på moset stängde förskolan två dagar för planering och farfar som var tänkt att steppa in blev sjuk. Baby IGMR fick alltså hänga med till mitt jobb.

Sömnen har inte riktigt fungerat för oss och jag har känt att mina varningsklockor börjat ringa ganska kraftigt. I torsdags fick jag lägga mig en stund i soffan innan jag gick till arbetet eftersom det snurrade så. Fru IGMR konstaterade i lördags när hon satt ångestfylld i soffan, med ett glas Treo och rusande puls, att – “jag fick hybris, detta går inte längre”. Nej det gör inte det – för någon av oss. Vi måste bryta detta NU.

Hantera situationen

För min del löser det sig. Folk är tillbaka på kontoret och jag har haft en fin och lugn helg framför brasan med en bok, springandes milen vid havet, nattat trädgården inför vintern, varit hos goda vänner på middag och hjälpt en granne putsa en vägg i hans källare.

Fru IGMR däremot har kört för hårt för länge och har en längre landningssträcka som kräver aktiva åtgärder. Det har varit en tuff helg för henne där hon inte kunnat koppla bort jobb och projekt.

Jag blir beklämd att tänka på hur viktiga och värdefulla projekt slarvas bort i snäva projektbudgetar, debiteringsgrad och resursbrist. Det hamnar på individen om det blir bra eller dåligt. Kör man efter budget kommer det inte bli bra och man lämnar efter sig ett halvdant projekt och blir bitter. Slår man knut på sig själv och levererar ett bra projekt får man käka Treo som godis och djupandas på helgen – eller värre.

Det ska bara pressas och pressas. Fru IGMRs arbetsplats senaste trick att få upp debiterbarheten och arbetade timmar är att köra vissa möten på lunchen och maskera det som att företaget bjuder på lunch. Jag undrar om det egentligen är tillåtet.

hybris
Mer tid för ovan önskas

FIRE

Dessa två skitveckor kan väl sammanfattas i att vi har tänkt rätt med vårt projekt om att äga vår tid. För Fru IGMRs del vill hon inte sluta arbeta med det hon gör – det hon vill är att slippa tänka på pengar och istället dyka in i den kreativa och lustfyllda delen av sitt arbete. Spela roll om projektet drar ut en vecka och det hamnar på hennes konto. Jag tror själv inte att jag kommer sluta jobba helt, däremot kommer jag inte bry mig om ifall det jag gör genererar exakt 0 kronor i timmen.

Vi får la se.

Vill du läsa mer om arbetslivet? Här är två fina inlägg som dock inte berör hybris. Peters Princip och Bullshit Jobs.

Signatur