Ibland gör man rätt - IGMR

Vägen mot FIRE / ekonomisk frihet / oberoende och ett liv mer i linje med personliga värderingar.

Memento mori – kom ihåg att du är dödlig.

Studenten A efterlyste detta inlägg om momento mori i en kommentar. Det ursprungliga inlägget är från november 2018 och då var läsarna få. Därför publicerar jag det igen eftersom jag tror att inte många har läst det. Ett för mig viktigt inlägg och en del av min vardag för att känna tacksamhet och att skala bort oväsentligheter.


Det var inte längesedan jag skrev om detta upplyftande ämne men eftersom Fru EB skriver om tacksamhet idag tänkte jag vinkla mitt tidigare inlägg lite annorlunda och prata om memento mori.

Jag har det senaste året försökt göra det till en vana att varje morgon tänka på att jag ska dö. Jag tänker på att jag just i den stunden lever och vet vad jag har. Jag har en fantastisk familj. Jag har hälsan. Jag har goda vänner. Jag har ett hus jag trivs i. Jag har ett arbete att gå till som ger mig möjlighet att spara för framtiden. Jag har en blogg där jag kan kanalisera mina tankar, utbyta tankar och till och med träffa nya fantastiska människor genom. Jag har varmt vatten i kranen. Jag har mat för dagen.

Jag vet inte om detta kommer att bestå när jag kommer hem efter jobbet och jag vet inte om jag kommer hem. Det enda jag vet säkert är att jag där och då har vad jag har. 

Denna övning ger mig flera saker:

Urgency (har svenskan ett lika bra ord?)

Jag har inte råd att låta livet vänta. Jag måste se över mina värderingar och efter bästa förmåga leva efter dem.

Ödmjukhet och acceptans

Jag är inte ensam herre över mitt eller andras öde utan kan endast försöka påverka saker i en riktning. Både bra och dåliga saker kommer hända, troligtvis i ungefär lika stora delar. Detta är en del av livet och något jag måste förhålla mig till. 

Tacksamhet

Ödmjukhet leder mig in i tacksamhet. Jag har det jag har just där och då och det är jag tacksam för i både stort och smått. 

Närvaro

Tacksamhet leder in i närvaro. Inatt kom baby IGMR in till vår säng eftersom han vaknade av en mardröm. Att få vakna bredvid honom och fru IGMR och höra att de två fortfarande sov. Jag ägnade tio minuter åt att bara lyssna på deras andetag och känna tacksamhet för den stunden. Det krävs inte mycket för att man ska känna sig som världens rikaste man, blott en tanke om att allt inte är för evigt.

Tänker du på döden får materiella ting mindre mening. De går inte att ta med sig och att skaffa samt underhålla dem gör att mer tid tas från det som faktiskt är viktigt – relationer och upplevelser.

De stora stoiska tänkarna, Seneca, Epictetus och Aurelius bar ringar, mynt och armband som påminde dem om deras egen dödlighet. Nutida tänkare som Tim Ferris och Ryan Holiday bär med sig ett mynt som skall påminna dem om detsamma.

Dessa memento mori mynt börjar dyka upp lite varstans och har ofta tre symboler på sig. En skalle (döden), en tulpan (livet) och ett timglas (tiden).

Memento Mori
Livet, döden, tiden.

Man behöver inte gå all in på detta men att då och då tänka på vad man har och vara tacksam över det. Att tänka på att tiden inte är oändlig och att du bara har just detta liv är en värdefull övning. Saker och ting brukar hamna i ett nytt ljus.


Update – Flow Fi´s goa Stenmarkbildskommentar fick mig att tänka på mina seriefavoriter Klas Katt och Olle Ångest.

15 kommentarer

  1. Tack för ditt inlägg. Jag brukar då och då innan jag ska somna tänka: skulle det kännas ok att dö under natten och inte vakna upp mer? Har jag något ogjort, osagt etc?
    Påminner lite om dina tankar.
    Min lärare brukar säga att vi ska gå med döden på vår vänstra sida genom livet.
    Jag tror han har rätt i många avseenden.

    Anna

  2. Riktigt bra inlägg. Att stanna upp, reflektera, och faktiskt erkänna hur jäkla bra man egentligen har det tror jag är nyttigt för de allra flesta. Får mig att tänka på uttrycket "drifting" som jag tror ChooseFI med Dominick Quartuccio pratade om. Att inte vara en människa som bara tar sig genom livet utan att göra aktiva val.

    Efter att ha träffat er i tio minuter slogs jag av känslan, "wow, dessa människor vill jag ha i mitt liv!". Som du skrev på Fru EBs blogg, att bara sitta och prata om allt mellan himmel och jord i 8 timmar med egentligen helt okända människor. Var det Katarina som sade att det känns som man är tonåring igen och verkligen LEVER?

    Just nu sitter jag och sipprar på min lönecava, i min lilla etta och lyssnar på lite musik med tända ljus. har precis ätit en middag som bestod av den fantastiska bolognesen av beluga linserna =)

    • Vi har sänkt lönecavan och nu blir det barnfilm.

      Ja det var en väldigt fin lördag och vi får se till att det inte var den sista. Känns som om det finns en söderFIREcrowd åsså. Du får göra ett gästspel 🙂

  3. Memento mori talar ju även A.J. Jacobs om (han jag skrev om idag) i just det Ferriss-avsnittet. Den romerska fältherren som dras genom staden med en slav bakom sig som viskar "kom ihåg att du är dödlig". Jacobs talar också om döden inte som en deppig tanke utan just för det du skriver ovan, känna mening med tiden. Om vi alla skulle leva för evigt hade ju allt blivit blaskblask. Nu ska jag cruisa in på Flow-FI.

  4. Kom att tänka på dig IGMR när jag läste det här om värdegrundsflufferi:
    https://www.axess.se/magasin/default.aspx?article=3895#.W_m8XGhKjnE

    Du skriver i någon kommentar här också att det blev konstigt när du gav bort de där böckerna till vänner. Fick du dumma kommentarer eller?
    /Eva

    • HerrIGMR

      9 oktober, 2019 at 08:22

      Vilket sent svar detta blir. När jag gav bort dessa böcker om Olle Ångest och Klas Katt (som är lysande) men som tar upp just tristess, ångest och vardag blev det lite märkligt. Det passade inte in i vissas polerade världsbild och liv.

  5. Överväger att tatuera in Memento mori i snirklig text på underarmen efter att ha läst detta.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *