Ibland gör man rätt - IGMR

Vägen mot FIRE / ekonomisk frihet / oberoende och ett liv i linje med personliga värderingar.

Konsumtion – bör vi lära sig att konsumera?

Samhället har stort fokus på och tycker det är viktigt att alla har en egen inkomst. Därför är vår tid i skolväsendet också inriktad på att lära sig de färdigheter man faktiskt behöver för att få ett jobb och en inkomst. Konsumtion då?

Konsumtion

En stark kontrast till detta är hur otroligt lite tid och uppmärksamhet som samhället och vi själva ägnar åt att lära oss hur vi konsumerar, och då konsumerar på ett bra sätt. Alltså hur vi spenderar våra pengar väl. Rimligtvis borde vi ägna tid åt att undersöka hur vi kan spendera pengar på ett bra sätt för att öka vårt välbefinnande och därför kunna motivera de uppoffringar vi gjort för att tjäna de pengar vi konsumerar upp.

I Sverige räcker det att man har en ganska låg inkomst för att täcka sina basbehov som mat och skydd. De flesta tjänar mer än så. Därför kan man misstänka att en stor del av inkomsten spenderas på sådant som inte behövs för vår överlevnad. Vad jag lärt mig av den relativt korta tid familjen IGMR spenderat mindre pengar är detta:

Att spendera pengar på sådant jag inte behöver ger ingen långvarig lycka eller den tillfredsställelse jag hoppats på.

Kan det vara så att hela tanken på att förbättra våra liv genom något man kan köpa i grunden är felaktig? En annan förklaring kanske är att man faktiskt kan få kvalitativ tillfredsställelse genom konsumtion – men bara om vi ägnar tid att förstå oss själva bättre. Att konsumera framgångsrikt kanske är något vi måste lära oss? Vi måste förstå kopplingen mellan hur vi spenderar pengar och hur vi känner och mår.

Varför blir det fel?

Hur kommer det sig att konsumtion ofta blir fel? Varför känner jag mig inte så cool som jag trodde i den nya bilen och varför tröttnar jag så snabbt på den? Kanske är det så att vi inte lägger så mycket fokus och eftertanke på hur vi känner oss innan, under och efter ett inköp? Vi är så uppe i den nya prylen, resan eller restaurangen att vi inte fokuserar, eller ens funderar på, vad det faktiskt ger oss och de inre processer som sker.

Ta till exempel en veckolång resa till Kanarieöarna. Väl där är det bra och trevligt. Hotellet är bra, man känner sig avslappnad och det finns god mat och öl. Hade vi istället analyserat vad det var i denna upplevelse som är kärnan till att vi har det bra. Då kanske man skulle kommit fram till att det är ledigheten i sig, kravlösheten, tiden med familjen eller vännen. Kanske är semesterkänslan egentligen platsoberoende om vi funderade ett varv till?

Om vi inte tar våra känslor som tristess eller glädje på allvar kommer vi inte kunna att på ett mer träffsäkert (och kanske mindre kostsamt sätt) njuta av våra upplevelser.

Kommer denna Tesla bli vardag eller skänka långvarig lycka? Kan miljonen spenderas bättre?

Vi är flockdjur

Det moderna samhället kastar konsumtionstillfällen och möjligheter på oss. Det finns en så otroligt stor variation på upplevelser och prylar. Möjligheten till njutning som verkligen är på riktigt individanpassad finns i denna uppsjö av möjligheter. Ändå reser vi till samma storstäder, samma telefoner eller prylar köps. Varför köper vi och gör det som andra gör? Varför gillar vi samma saker samtidigt? Hur kommer det sig att sammetssoffor blir supertrendigt och alla vill ha dem?

Flockbeteendet är nedärvt och en, för mänskligheten, väldigt lyckosam strategi för överlevnad historiskt sett. Att sticka ut och göra något annorlunda var farligt och ett riskbeteende. Flockdjuret människan har utvecklats till att gilla det som andra gillar. Vi har svårare att lita på, och ta till oss nya saker, som ett färre antal individer gillar eller gör.

Det moderna samhället med reklam och influencers som berättar vad som är bra och inte gör många till följare. Vi gör som flocken gör. Vi bombarderas av budskap vad som är åtråvärt och gör lika. Ta exemplet med diamantringen och hur den blev en symbol för romans och synonym med frieri. Inte mycket av dessa konsumtionsmönster är förankrade i en själv och vad man själv verkligen känner. Trots det känns det bra och som något man skall göra.

Självstudier

Hur kommer vi från detta med vad andra tycker? Jo, som jag skrev i början av inlägget. Vi måste fokusera på källorna till verklig personlig tillfredsställelse och hur man kan hålla fast vid och utveckla dem. Detta även om samhället, annonserna eller vännerna säger något annat. Jag kanske mår lika bra av en hemester som en semester utomlands? Kan det vara så att Michelinkrogen inte är värd sitt pris utan en hemmagjord pizza i soffan gör mer gott?

Vi måste bli bättre på att lära känna oss själva. Detta måste få ta tid och plats och kanske på ett ordnat sätt? Att skriva dagbok med en fast punkt kring tillfredsställelse och tacksamhet är sätt av många. Ofta tänker man att bra saker bara sker. Att känslor av lycka bara sker. Men det är just där konsumtionen av prylar och upplevelser går fel. Vi misslyckas med att ta våra upplevelser av tristess, leda, lycka och tillfredsställelse på tillräckligt allvar. Gjorde vi det skulle vi kunna använda dem som en kompass eller som vårt eget recept på lycka.

konsumtion
Vår resa till USA 2012 är en ständig källa till glädje och dagdrömmar.

Vi skulle veta vad som krävs för att återskapa känslan av lycka, nyfikenhet, lugn eller vad det nu är. Vi hade upptäckt att bara ett fåtal av våra prylar eller aktiviteter, dyra eller billiga, gör oss glada på riktigt. Därmed skulle vi kunna rikta våra pengar och energi till det som vi värderar och kapa det andra. Kvalitet över och kvantitet.

Konsumtion och konsumentutbildning som filosofi?

Jag läste en text som beskrev detta dilemma som vi står inför på ett tankeväckande sätt. “Konsumtion är en punkt där det moderna livet skär med den gamla filosofiska frågeställningen om hur människan kan leva ett gott liv”. Borde konsumentutbildning borde vara en modern gren av filosofi?

Kan vi åstadkomma ett gott liv utan konsumtion? Kräver det moderna livet dessa identitetsmarkörer och dussinvaror som köpts med din livsenergi (pengar)? Skapar vårt moderna konsumtionssamhälle mer begär än det uppfyller?

Ps. Marcus Aurelius skrev i “Meditations” mycket tänkvärt om att ta ner åtråvärda saker till det de faktiskt är. Lägger en länk till boken ovan men här kommer även ett tips om ett kort blogginlägg om just detta.

Signatur

11 kommentarer

  1. Mycket tänkvärt inlägg om konsumtion! När det gäller mer materialistisk konsumtion har jag hittat den nivå som passar mig och som innebär i det närmaste köpstopp med vissa undantag. Upplevelser tycker jag är desto svårare och jag har börjat fundera mer på vad som är värt att lägga, tid, energi och pengar på. Det är nästan som om man har ett litet “Man måste leva-monster” sittande på axeln, som vill bocka av kända platser, länder och världsdelar mm.

    • HerrIGMR

      15 november, 2019 at 09:16

      Det är verkligen en process där man får skala bort, addera och skala igen. Testa nytt och utvärdera. Personligen tror jag att jag skalat lite väl mycket just nu. Vi funderar på en skidresa eftersom vi aldrig gjort det tidigare. Pre- familj var det något jag verkligen uppskattade.

  2. Jag tror att vi som bloggar eller läser bloggar kring dessa ämnen har kommit ganska långt i vår process kring konsumtion och vad vi verkligen vill lägga pengar på och varför. Tror att det är väldigt individuellt vad som är viktigt och vad som ger mervärde men alla behöver lära känna sig själv och sitt konsumtionsbeteende.

    • HerrIGMR

      15 november, 2019 at 11:28

      Jag predikar nog till de frälsta. Min förhoppning är att Google skickar hit lite organisk trafik med nya läsare som får sig en liten tankeställare. Därför har jag SEO optimerat inlägget med underrubriker och annat som Google gillar 😉

      • Så är det nog men ändå tänkvärt för oss redan frälsta. Märker du någon skillnad när du optimerar dina inlägg?

        • HerrIGMR

          15 november, 2019 at 11:40

          Jo det gör stor skillnad. I wordpress kan man lägga till verktyg som utvärderar inläggen i realtid. Detta inlägg är grönt i SEO och läsbarhet (dvs superbra). Blir en hel del extraarbete men det kommer ranka högre på Google och fler kommer hitta det.

          När jag använde blogger fanns inga sådana verktyg.

          • Nu var jag tvungen att gå in och googla. Skrev “lära sig konsumera bättre” och då dök ditt inlägg upp som nummer 2. Så grattis till lyckad optimering, hoppas fler hittar hit och tar del av dina bra tips och inlägg.

  3. Ett sånt klokt inlägg en fredag. 🙂 Jag tror det får bli ett inlägg jag återvänder till och läser fler gånger.

    När det gäller att resa till Kanarieöarna är jag så kluven. Jag säger varje gång jag varit där att det inte blir nån fler gång och så vips bokar jag en ny resa. Men det som tilltalar mig med resan är att få värme och sol (faktiskt helt ok med regn också) mitt i den svenska vintern. Jag ska dock testa och se ifall Malta är det närmare alternativ, jag flyger gärna kortare tid än 6 h.

    • HerrIGMR

      15 november, 2019 at 15:05

      Nämen tack! Kanarieöarna i sig är inte fel tänker jag, det är slentrianåkandet som är problemet. Bryter man ner semestern och känslorna kan man kanske se att man söker olika upplevelser eller att ingångsvärdena är olika. Kanske blir det två olika resmål i framtiden, en hemester, en resa till Helsingfors eller till Helsingborg? 🙂

      Trevlig helg!

      Ps. Som flygrädd är jag rätt nöjd om jag slipper 6 timmars flyg. Förra gången hade vi turbulens hela vägen från Kanarieöarna till Kastrup…

  4. Mitt i prick. Går precis i de tankarna efter en upplevelse i fredags som var Kanarieöarnakompatibel men den tog bara två timmar och kostade 140 kr (får koka inlägg på det). The allure of things. För det är precis som du (och Marcus A) säger: Om man monterar ner prylarna och minsta beståndsdelarna kommer man undan med väldigt lite. En sval Finkbräu sitter asfint i hettan. Kanske inte som en iskall trappistöl, men en femtedel av priset och kanske 70% av känslan?

    • HerrIGMR

      17 november, 2019 at 20:11

      Känslo-Pareto? Lägg 20 % effort och få 80% av upplevelsen? Tänker också att genom att man faktiskt funderar på vad man upplever kunna göra mer rätt och göra mer. Alltså att få en större palett av saker man gillar och behöver. I andra änden skär man bort allt mög man kan.

      Såg på “konsten att städa” igår på SVT. Fåordig dokumentär om en kvinna som var städare och naturmänniska. Fin FIRE kompatibel sakte-tv.

Kommentera