Projektbilen Fiat Coupé 1994 är såld för en tid sedan. Vi backar bandet och tar det från start. Jag köpte en Fiat Coupé 16V turbo från 1994 för en tid sedan. Den köptes osedd som ett projekt med informationen att den gick lite skruttigt och ville stanna då och då. 22 000 kronor gav jag för bilen och räknade med att få lägga några tusenlappar till för att få den igenom besiktningen.

Bilen hade mer eller mindre stått still under cirkus tio år. Besiktningsprotokollen skvallrade om att den gått under 100 mil på dessa tio år.

Tanken bakom detta köp var att jag gillar att mecka med bilar och jag gillar problemlösning. Dessutom var det kallt och trist utomhus och mina fingrar kliade. Jag har sedan ung ålder haft en dröm om att äga en projektbil och nu har jag både plats (nja) och pengar att förverkliga drömmen.

Projektbilen Fiat Coupé 1994 – när jag fick bilen

Rätt dålig gång på denna bil.

Som ni ser på videon ville bilen dö på tomgång, den gick inte rent, skakade och luktade APA om avgaserna.

Många roliga timmar spenderades sedan i garaget med felsökning och installation av diverse nya saker. Jag fick god hjälp av Svenska Fiatforumet och några Engelska Facebookgrupper och lyckades få bilen så bra att jag kunde åka ut och fräsa runt. Framförallt lärde jag mig mycket mer om att mecka med motorer.

Fin sång i denna bil efter att jag meckat med den

Bilen gick faktiskt riktigt bra efter lite TLC och det var dags att besiktiga den. Jag var rätt stolt ändå att jag lyckats fixa bilen från knappt körbar till att kunna köras runt.

Projektbilen Fiat Coupé 1994 – besiktning

Projektbilen Fiat Coupé 1994
Snart dags för dom

Man kan väl säga att det inte gick så bra. Mekaniskt var bilen i bra skick och det fanns ingen rost. Men den fick några ilskna tvååor (inte godkänd) på avgasrening.

Problemet var att denna bil hade fått en annan programvara installerad, ett så kallat “trim chip”. Ett sådant ändrar mängden luft, bränsle och en massa andra parametrar för att bilen skall gå ännu snabbare. Dessa chip är ofta dessutom skapade för en viss set up. Alltså måste man ha en viss turbo, kanske öppet luftfilter, ett annat grenrör etc. för att allt ska lira. Chipet var okänt för mig och orginalchippet följde inte med bilen.

Här någonstans kände jag att kom till ett vägskäl.

Vägskälet

För att få rätt på detta skulle jag behöva få tag på ett orginalchip vilket är svårt eller ett annat trimchip som i sin tur skulle kräva en del modifieringar av insug, turbo och grenrör. Kanske skulle jag också behöva åka in och få bilen “mappad” av en kunnig person som ytterligare ändrade i programvaran för att bilen skulle bra och gå igenom besiktning.

Jag kände dessutom att jag inte fick den där känslan när jag körde bilen. Trots att vår bruksbil är mycket motorsvagare har jag ofta ett leende på läpparna när jag kör den. Här kände jag som sagt inte det där pirret och vägvalet var ett faktum.

Sunk Cost Fallacy

Det finns en teori som menar på att när man investerat tid, pengar och energi i något som kanske inte är värt att fortsätta med – då fortsätter man ändå. Det kan vara ett dåligt äktenskap, en vänskap, en investering, jobb, bil, hus eller vad som helst.

People demonstrate “a greater tendency to continue an endeavor once an investment in money, effort, or time has been made.” This is the sunk cost fallacy, and such behavior may be described as “throwing good money after bad”, while refusing to succumb to what may be described as “cutting one’s losses”.

Wikipedia

Jag har ofta med mig sunk cost tänket och här blev det väldigt tydligt för mig att det var bättre att sälja bilen nu snarare än senare. Jag skulle behöva lägga betydligt mer tid och pengar på bilen för att få den OK. Senare skulle jag cokså behöva lägga ännu mer pengar. Det behövdes en hjulinställning och framkjolen skulle behöva lackas.

Så jag la ut bilen på Blocket och fick den såld några dagar senare. Jag gick några tusenlappar back men det kändes helt rätt med tanke på att jag som sagt inte fick feeling för bilen. Det var betydligt roligare att mecka och problemlösa än att köra bilen…

Summa summarum. Många roliga timmar i garaget, ingen feeling för bilen när jag körde den kryddat med att det skulle krävas en hel del till för att få den ok.

Ny projektbil?

Lärdomen från detta projekt är att om jag ska ha en ny projektbil vill jag att eventuella problem är mekaniska och inte data/elektriska. Alltså ska bilen inte vara pillad med utan original. En cabriolet är också att föredra men jag kommer att avvakta med att köpa en ny bil. Nu är det odling och utflyktssäsong och det finns inte plats i huvudet eller kalendern för en ny projektbil.

Man lär så länge man lever och jag är ändå glad att jag fick detta ur systemet utan att gå back allt för mycket.

Signatur