Infobesity – I en liten bok skriven av Magnus Lindkvist ”The Future Book” finner man detta ord. Denne man kallar sig något så häftigt som en trendspanare och en futurolog. Han stannar inte där utan fortsätter med att han arbetar med ”intellektuell akupunktur”. Boken är kul och läsvärd även om jag önskat att den var längre, tjockare och att han broderade ut mer. Man kan dock inte få allt.
Magnus självutnämnda mål är att ändra på sättet vi tänker på framtiden genom att komma med nya idéer, infallsvinklar och frågor som ifrågasätter vår världsbild. Gott så.
Infobesity
Jag har i flera inlägg nämnt hur jag har lagt min digitala diet – om hur jag konsumerar information och vad jag valt bort. Genomgående försöker jag sakta ner livet då jag märker att jag mår bättre av det. Konstigt nog händer det mer i huvudet och jag känner mig nästan pirrig när jag låter mig själv ta plats igen. Bort med sociala medier, bort med påtvingade events och in med diskussioner, möten (inte jobb), bloggen, träning, böcker, DIY projekt, goa poddar, musik – påfyllnad och inte dränering.
I boken skriver Magnus om nyheter och sociala medier. ”What gains in speed, it sacrifices in accuracy.”. Nyheter borde byta namn från news till ”nows” eftersom nyheter idag nästan uteslutande tar upp saker som sker i realtid. Djupet, analysen och vidare problematisering saknas. Nästa dag är det något annat.
En stor del av befolkningen har ett hum om de senaste kändisskilsmässorna, kändisfyllorna eller vilket diet som gäller för tillfället. Mycket tid ägnas åt att läsa om, scrolla och memorera triviala och oviktiga saker. Istället frågar Magnus sig i boken hur många som kan fem decimaler av Pi. Talet Pi kan man för övrigt använda för att bygga hus eller till att skicka upp en rymdfärja i rymden.
Information är ”social currency” och Pi står inte högt i kurs vid sociala event. Däremot finns ett intresse kring Kim Kardashians senaste eskapader.
Mina jobbfikor som har ändrats en hel del med tanke på pandemin men förr… senaste skvallret, tv-programmet eller klassikern ”KOLLA HÄR” och sträcka fram mobilen till en kollega för att visa ett roligt/sött/äckligt klipp. Envägsinformation som jag är så fruktansvärt trött på. Därför är jag glad att hittat likasinnade i detta community och jag är tacksam för min tänkande familj och vänner.
Vägen ur infobesity
Hjärnan tar gärna den lätta vägen scrollar gärna i ett flöde, läser korta smaskigheter, ser vad vännerna ätit till middag eller var de rest eller någon annan vittbrödnyhet. En modern hjärna är ofta full av denna meningslösa information vilket han i boken kallar just ”infobesity”.
Vägen ur infobesity är en balanserad diet av komplexitet, information som inte är direkt utan utmanar och inbjuder till eftertanke. Vi behöver utmanas och inte endast serveras lättsmält information som inte kräver någon motprestation.
Så ta en funderare på att begränsa eller, om du vågar, göra dig av med Instagram, Facebook och allt vad det heter. Fundera på hur du konsumerar nyheter och om det kanske finns ett annat sätt? Behöver du notiser på din telefon? Finns det andra tidningar eller sätt som går på djupet?
Jag avslutar med en liten passage ut kapitlet ”Do what others do or do something new” som jag tycker är lysande.
”If you are planning to do something where you cannot find anyone who has taken the path, follow the slogan of a famous sports brand and just do it. If you fail, you will learn. If you succeed, you will become a hero for the rest of us stuck in the shackles of a horizontal life we ripped off and duplicated from somebody else”
Magnus lindkvist
Fler boktips hittar du på sidan med samma namn och en intressant artikel i ämnet här.
Undrar om det inte är något sataniskt också över själva digitaliseringen av information. Kombinationen av att det går för snabbt och blippigt att scrolla runt och onaturligt starka färger eller nått.
Tycker det räcker att informationen lämnar skärmen för att den ska bli mkt mer behaglig att ta till sig, även om den inte utmanar intellektet. Att bläddra i en gammal elfakatalog är ju rena söndagnöjet, att leta på nätet=döden.
Håller helt med om katalog och hur man tar till sig information. Själv kan jag inte läsa böcker etc på paddan heller.
Otroligt viktigt tema som bara kommer att öka i viktighet framöver – vi är mest sannolikt inne den exponentiella utvecklingsdelen vad gäller informationsflöde/-volym.
Vet inte om påståendet stämmer men såg en bra beskrivning av perspektivet av informationsutvecklingen som satte sig: ”En svensk på 1800-talet exponderades i inför lika mycket information under en livstid som vi exponeras inför på en helg”.
Det stämmer nog. Säger man inte att man ibland träffar fler människor på en dag än en svensk på 1800-talet gjorde under en livstid?
Mobilsurfande kan vara dränerande på sitt sätt.
En lagom dos mobilsurfande med informationssökande är lagom. Det är synnerligen mer givande med fysiska diskussioner och samtal, utan iblandning av skärmar.
Mobilen kommer framförallt i sitt rätta när jag informationssöker samt tar del av communicities likt denna.
Annars uppskattar jag numera att läsa en FYSISK papperstidning varje helg, numera kommer svärfar över med HD varje helg, och stunden utan skärm är fin. Framförallt läsa debattinsändare och utrikesnyheter.
Kan man moderera det är det fint men tyvärr är smarttelefonen gjord för att vara beroendeframkallande. Borde komma med varning! 😉
Tack för att du skrev om min bok!
Tack för fin input via din bok!
Tack för boktipset! Inget jag riktigt tänkte på förrän jag läste Digital Minimalism som du tipsade om tidigare. Hela grejen med sociala medier började relativt sent för min del personligen, men jag tänker på hur våra barn ska hantera det som är uppvuxna med det? Allt pillande på mobilen konstant och instant gratification. Lite av en tankeställare
Helt enig!
Tack för boktips, den ska definitivt läggas till på läslistan!