Ibland gör man rätt - IGMR

Vägen mot FIRE / ekonomisk frihet / oberoende och ett liv i linje med personliga värderingar.

Staden – Hemmet som skuld och befrielse.

Podcasten Staden, Stockholm och hemmet som skuld och befrielse.

Familjen IGMR är tillbaka från en otroligt fin helg Stockholm. Vi har passat på att träffa våra vänner som bor i Stockholm och träffat några nya. Vi hade förmånen att få spendera en eftermiddag och kväll med Fru EB + familj, KAtarina och Studenten A. ChooseFI podden talar ibland om “find your tribe” och det känns som om vi gjorde det i lördags.

Befinner man sig i Stockholm är bostaden och bostäder något man antagligen kommer både att diskutera och tänka på. Det som är extra speciellt med Stockholm är vilken kraft bostaden har, både som ekonomiskt draglok, skuldkonto, identitetsmarkör och kanske till och med sammanhållande länk i relationer som inte fungerar. Det kan bli så att man faktiskt inte skiljer sig eftersom fallhöjden är så stor om du bor i innerstaden. 

Bostaden kan möjliggöra ett annat liv. Man kan hyra ut en del för att ha möjlighet att arbeta mindre. Bostaden kan också utgöra kontorsyta vilket möjliggör arbete hemifrån. Många ser till att bostaden hänger som ett frivilligt skuldok runt halsen vilket kräver många arbetstimmar för att kunna betala lånen. 

Igår när baby IGMR somnat la jag och fru IGMR oss i soffan och lyssnade på ett fullkomligt lysande podavsnitt från podden Staden#53 Bostadens filosofi – hemmet som skuld och befrielse. Detta avsnitt tar upp hemmet och bostaden ur flera perspektiv. För er som är bekanta med “Hooverkommissionen” är detta mycket intressant. 

Fru EB skriver så här i sitt inlägg om Vicki Robin och favoritboken “Your money or your life”:

“Ungefär runt år 1920 ledde den mer effektiva produktionen till att vi för första gången i mänsklighetens historia hade fler varor än vi kunde avyttra på grund av behov och en överproduktion uppstod. Hoover-kommissionen gjorde en utredning och kom fram till att det bästa sättet att gå vidare var att uppmuntra människor att köpa sådant som de inte hade behov av genom riktad kommunikation; marknadsföring.”

Bostadsbyggandet stod vid ett vägskäl där vid mitten på 1920 talet då många olika idéer testades. Både finansieringsmöjligheter med byggföreningar och andra idéer kring hur boende och närområde skulle utformas. Man tänkte inte genomkommersialistiskt utan man tar upp exempel i podden som läsparker, stadsodling, delningsekonomi, delande – saker som börjar leta sig tillbaka nu. Jag kan bara konstatera att det hände något vid denna tid som har haft stora efterverkningar på hur vi lever nu. Vi stod vid ett vägskäl då där många hade det good enough men marknaden ville annat. 

1926 skickar arkitekten Hannes Meyer en bild till en vän på ett avskalat rum. Arkitekturen skulle övervinna tvånget att ärva och äga. Nutida arkitekturkritikern Pierre Vittoi Aureli skriver om detta rum “Myers rum är radikalt allmängiltigt och anonymt men just därför lovar det sin invånare möjligheten till ett liv, fritt från våndan och bördan från samhällets envisa krav på egendomens betydelse.” Tankegångar som fanns redan då men går igen.

Myers Co-Op Zimmer 1926.
Myers Co-Op Zimmer 1926.

Intressant är också att Henrik Palme, halvbror till Olof Palmes farfar, startade 1869 Stockholms Intecknings Garanti AB för lån till fastigheter. Detta var startskottet till den bostadsmarknad som vi har nu. Who knew.

Avsnittet avslutas med det moderna hemmet som ekonomisk motor. “If data is the new oil, the home is the new Texas”. Vårt privatliv har blivit ekonomiskt eftertraktat och vårt hem har blivit kapital. Både det vi gör i hemmet och själva hemmet. 

Ta dig en timme och lyssna på denna podcastpärla.

23 kommentarer

  1. Hold up, jag trodde ni bodde i Sthlm. Men blandar nog ihop det bara. Hursomhelst så ska jag lyssna på avsnittet, låter intressant. En reflektion kring boende är nu när vår familj flyttat ut på landet känner att vi till viss del också lämnat "bostadsmarknaden". Värdet på bostaden ligger till störst del i möjligheterna och valen än på utropspris på hemnet. En gård är väl inget man tänkt sig sälja om 2-5år heller för att klättra vidare på bostadskarriärsstegen. Det är för få grannar/objekt som säljs för att det ska bli samma fikasnackis som i villaområdena i stan.

    • Nej vi huserar i the dirty south, sveriges tredje största stad.

      Vad skönt det måste vara. Vi har slutat prata boende, inredning och renovering med grannar och vänner. Det fungerar ganska bra och det blir snabbare prat om annat…

      De tar upp i detta avsnitt att någonstans i början 1900 talet värderades bostaden mer än marken den stod på, så var det inte tidigare. Det föränderligas värde överträffade de verkliga värdena och saker började bli galet.

    • What? Ni bor i Malmö – jag arbetar där men bor i Lund.
      Nice!
      Anna

    • Kul! Yes box. Vi är malmöiter. Har börjat förstå att vi är ett gäng här i söder som funderar på detta med FI, FIRE eller vad man nu ska kalla det.

    • Vad kul! Själv bor jag i ystad sen ett drygt år tillbaka. Flyttade från Gbg hit, och igår var vi på visning på en lgh i Lund till dottern som ska flytta dit. Kanske ska ha en Skåne-träff?

    • En skåneträff hade varit ungefär hur roligt som helst.

  2. Aha, bodde själv i Malmö i drygt 8 år, har många vänner kvar och åker dit rätt ofta. Kul. Men tänker angående värdet att det är väl fortfarande location location location som gäller för mäklarna? Huset är viktigt med var det ligger är väl fortfarande viktigt? Får ta och lyssna nu och sluta dra förhastade slutsatser och killgissningar!

  3. Kul! Vi är bosatta sedan 2004 och lär bli kvar. Pratar dock löst om en geoarbitrageflytt inom Skåne när sonen blir större. For now är vi kvar. Pluggade/jobbade du här nere?

    Haha ja gör det. Det klarnar då. De har en större diskussion och jag kanske skulle skrivit "fastighet" istället för "bostad". Det

    • Bodde där 2000-2008. Både pluggade och jobbade under åren. Kom aldrig in i bostadskarriären under mina år i stan. Vilket är synd att vi inte kunde göra en geoarbitrageflytt. Gården vi bor på nu kostade väl som en tvåa i österförort i Göteborg typ… Är ursprungligen från (född) i Sthlm och min familj bor där. Så jämför jag med vår gård hade vi inte ens fått en etta innanför tullarna för pengen.

    • Ja dessa bostäder… vi förlorade alla pengar på en dålig lägenhetsaffär och fick spara som tokar + ta blancolån för att köpa vårt hus. Skulle inte gjort på samma sätt nu men det blev ju bra till slut även om en del kortisol producerats i onödan.

  4. … det fanns etn tid då att låna ut till fastigheter i städer var en betydligt otryggare verksamhet än att låna ut till jordbruk och skogsfastigheter.

  5. Nu har jag lyssnat på avsnittet! Det var intressanta tankar. De utgår såklart från ett urbant perspektiv och jag skulle argumentera för att bostaden nog alltid varit en form av statussymbol och framför allt en ekonomisk motor. Förr i tiden handlade det kanske mer om hur bra odlingsmark som ägdes, eller hur stort herrgård med tillhörande jaktmarker, naturresurser osv. Det var väl iom industrialiseringen och urbaniseringen som boendet förlorade sitt producerande och reella ekonomiska värde. Vad producerar en hyreslägenhet liksom? Något som ersattes av det spekulativa och "drömmen om evig tillväxt"-värde, hello marknadsekonomi. Mkt intressant iallafall. Jag brukar skämtsamt säga att jag är fastighetsskötare (finslipar min pappahumor tills dottern är tillräckligt gammal för att skämmas för mig), då det egentligen är banken som fastighetsägare merparten av vårt hus, än så länge.

    • Pappaskämt FTW. Antar att det skämtet går högt över dotterns huvud 🙂

      Blir nyfiken och inspirerad av er flytt och livsval. Är ni öppna med era ambitioner för vänner / familj?

    • Haha, nä dottern är snart 1,5 så hon fattar inte sin faders vitsiga storhet än, hennes humor går mer åt slapstick, vilket inte är fel det heller!

      Den lilla omställningen vi gjorde med flytten och jobbyte var verkligen det bästa valet vi gjort. Kan verkligen rekommendera att utforska alternativen om ni går i dom tankebanorna. Visade sig att mindre orter också har svårt att locka kvalificerad arbetskraft så jag lyckades även få en löneutveckling som jag troligtvis inte skulle fått i den större staden med hårdare konkurrens. Visst på längre sikt och privat sektor så hade jag nog kommit i kapp och gått förbi lönemässigt rejält. Men vill inte tänka på till vilket pris. Och btw så på lång sikt har jag ändå checkat ut från hjulet!

      Jag är rätt öppen som person och pratar gärna om våra mål osv. Jag har dock stött på en hel del motstånd vilket lett till att jag är mer reserverad att prata om FI nu mera. Vet inte vad det är men det verkar sticka i vissas ögon vad vill vill uppnå, som att våra val är en kritik mot deras val i livet. Vi ifrågasätter ju en hel del av de normer som finns i vårat samhälle men är samtidigt noga med att inte döma någon annan för deras val, så vida det inte inkräktar eller kränker andra människor. Då kan de gott få en släng av sleven så att säga. Men för det mesta är det som man pratar något främmande språk när man börjar prata om FI. Det är som att man håller en disputation i kvantfysik eller nått. Does not compute. Så jag ligger lågt nu. Får väl börja blogga för att vara lite mer aktiv och som du säger, find your tribe.

      Hur har du gjort själv, pratar du/ni öppet om era mål och FI?

    • Min favorit just nu är att se besviken ut (senast på Naturhistoriska) och fråga varför de bara visar mammutar och inga papputar. Hursomhaver…

      Just det med lönen vittar många om i ChooseFI podden också. Nu är det förvisso amerikanskt men det är häftigt att det verkar kunna vara så här också. På längre sikt hade du investerat mellanskillnaden i lön privat/offentligt som arbetat för dig. Frågan är om du förlorat ngt?

      Ja detta med öppenhet är svårt. Jag bloggar ju anonymt och det säger väl en del. De flesta förstår inte eller blir provocerade. Pratar man i termer "spara för att kunna få mer tid med familjen" är det inga problem. Börjar man prata FIRE börjar det bli svårt.
      Vi var ju uppe i STHLM och träffade Fru EB, Studenten A och KAtarina och det var verkligen en befrielse. Att bara kunna få prata högt om det och utbyta erfarenheter. Känner mig som sagt väldigt glad och pepp efter det. Sen är det kul att gå utanför sin comfort zone och träffa människor man aldrig träffat förr. Det lär vi göra igen om tillfälle dyker upp.

    • Haha papputar-vitsen lär garanterat generera djupa suckar och stön, mission accomplished!

      Förstår anonymiteten vid bloggandet. Är såklart en frihet att kunna skriva utan att känna att det följer med utanför bloggen. Det stannar liksom i det forumet. Jag tror absolut att det är en viss typ av människor som lockas av tanken på FI. Andra har svårt att ens tänka sig in i ett FIRE- livsval, de älskar att jobba så varför inte spendera pengarna? Är lite kluven till ChooseFI, det är intressant och de har många bra avsnitt, samtidigt lämnar förpackningen och undertonen lite dålig smak för min del. Det skulle lika gärna kunna heta ChooseEntrepreneurship. Introt känns som tonightshow och smaken av marketing ligger kvar i munnen efteråt. Det jag vill ha sagt är att de säljer. Hårt. Med väl använda verktyg inom den värld jag personligen försöker ta lite avstånd från. Jämför man med Madfientist intro tex som hans musikerbror snickrat ihop som andas kreativitet, frihet och humor. Det är liksom den riktningen jag vill gå i. Om du förstår vad jag menar. ChooseFI kanske gör sin podd gratis, jag vet faktiskt inte, men jag tvivlar på det. Och det här är väl en elefant i rummet när det gäller FIRE, att SÄLJA in sitt eget avståndstagande från konsumtion. Många FI-bloggare går den vägen med att tjäna deg på sina bloggar. Kanske ett intressant uppslag för ett framtida blogginlägg?

  6. Fin text! Ska lyssna medan jag utför mina husliga sysslor.

  7. Tack återigen för i lördags!

    Det är intressant det här med bostäder, det är lite make it och break it om man ser till totalen för en familjs ekonomi, då den är en sådan central del av ekonomin.

    Pratade med min kollega idag på jobbet, hon pendlar från Uppsala till Stockholm för 2 200kr i månaden. Snällt räknat har hon 1,5 timme till jobbet dörr till dörr, det är 3 timmar restid om dagen. Det blir 15 timmars restid på en vecka. Hua.

    Att räkna ut hennes "riktiga" lön vore ingen munter historia, jag tänker bara på alla extra saker som jag skulle vilja "unna mig" för jag binder så mycket tid mot jobbet.
    /A

    • Har inte de flesta som arbetar i Stockholm liknande situationer? Det är inte så många som har råd att bo inom tullarna, tänker jag. Särskilt inte med barn.

    • Det är förvisso sant. Det knepiga just med Uppsala är den där jäkla länsgränsen som man måste pröjsa för.. :/ Jag bor inte heller innanför tullarna men med hyfsade pendlingsavstånd till city.

      Offtopic: Fru EB har tjatat på mig att läsa din blogg, typ såhär: "du bara MÅSTE läsa frihetsmammans blogg(!)€#!" Så jag kommer här i dagarna börja läsa med nöje och även kommentera!
      Vänligen,
      /A

    • Vi bor mitt i smeten i Sthlm. Vi har en femma som vi köpte för 15 år sedan. Nu är barnen 11 och 6 år. Vi hade aldrig kunnat köpa lägenheten idag till de priser som gäller nu. Vi upplever dock att vi har enorma fördelar här. Boendekostnaden är ca 8000kr/mån inkl avgift och lån. Skolan tre kvarter bort. Både jag och frugan jobbar inom tullarna och har strax över 100k per månad. Ingen bil men bilpool i grannkvarteret. Jag elcyklar och frugan åker buss. Jag driver en liten hobbyfirma i källaren på fritiden. Barnen får gå till sina kompisar och fritidssysslor – den stora själv. Det senaste året har vi sparat ca 45% av lönen. Vi har en kolonistuga på tunnelbaneavstånd. Vi kanske är ovanliga?

  8. Tack för i lördags det var hur trevligt som helst. Själv är jag inte så öppen med FI så glädjen att få prata om det gjorde att jag tog mig dit trots enorma smärtor i örat (hoppas VERKLIGEN att ingen av er blev smittad!)

    Ja, bostaden. Själv känner jag mig just nu lite fångad i min. Hade det bara varit jag och mannen hade vi flyttat direkt men för barnens skull vill jag inte göra något förhastat. Vi pratar flera gånger varje vecka om ifall vi ska flytta eller ej. Men det är viktigt att det blir av rätt skäl. Vi har det bra där vi har det men gräset ser lite grönare ut på andra sidan. Vi har sedan innan dumpat ett svindyrt och energikrävande hus för vårt enkla och billiga radhus. Den flytten var en no-brainer (och inom samma stad nu vill vi ut i landet). Men nu är det något som tar emot. Får lyssna på den känslan och inte springa iväg…

Kommentera