Podcasten Staden, Stockholm och hemmet som skuld och befrielse.

Familjen IGMR är tillbaka från en otroligt fin helg Stockholm. Vi har passat på att träffa våra vänner som bor i Stockholm och träffat några nya. Vi hade förmånen att få spendera en eftermiddag och kväll med Fru EB + familj, KAtarina och Studenten A. ChooseFI podden talar ibland om ”find your tribe” och det känns som om vi gjorde det i lördags.

Befinner man sig i Stockholm är bostaden och bostäder något man antagligen kommer både att diskutera och tänka på. Det som är extra speciellt med Stockholm är vilken kraft bostaden har, både som ekonomiskt draglok, skuldkonto, identitetsmarkör och kanske till och med sammanhållande länk i relationer som inte fungerar. Det kan bli så att man faktiskt inte skiljer sig eftersom fallhöjden är så stor om du bor i innerstaden. 

Bostaden kan möjliggöra ett annat liv. Man kan hyra ut en del för att ha möjlighet att arbeta mindre. Bostaden kan också utgöra kontorsyta vilket möjliggör arbete hemifrån. Många ser till att bostaden hänger som ett frivilligt skuldok runt halsen vilket kräver många arbetstimmar för att kunna betala lånen. 

Igår när baby IGMR somnat la jag och fru IGMR oss i soffan och lyssnade på ett fullkomligt lysande podavsnitt från podden Staden#53 Bostadens filosofi – hemmet som skuld och befrielse. Detta avsnitt tar upp hemmet och bostaden ur flera perspektiv. För er som är bekanta med ”Hooverkommissionen” är detta mycket intressant. 

Fru EB skriver så här i sitt inlägg om Vicki Robin och favoritboken ”Your money or your life”:

”Ungefär runt år 1920 ledde den mer effektiva produktionen till att vi för första gången i mänsklighetens historia hade fler varor än vi kunde avyttra på grund av behov och en överproduktion uppstod. Hoover-kommissionen gjorde en utredning och kom fram till att det bästa sättet att gå vidare var att uppmuntra människor att köpa sådant som de inte hade behov av genom riktad kommunikation; marknadsföring.”

Bostadsbyggandet stod vid ett vägskäl där vid mitten på 1920 talet då många olika idéer testades. Både finansieringsmöjligheter med byggföreningar och andra idéer kring hur boende och närområde skulle utformas. Man tänkte inte genomkommersialistiskt utan man tar upp exempel i podden som läsparker, stadsodling, delningsekonomi, delande – saker som börjar leta sig tillbaka nu. Jag kan bara konstatera att det hände något vid denna tid som har haft stora efterverkningar på hur vi lever nu. Vi stod vid ett vägskäl då där många hade det good enough men marknaden ville annat. 

1926 skickar arkitekten Hannes Meyer en bild till en vän på ett avskalat rum. Arkitekturen skulle övervinna tvånget att ärva och äga. Nutida arkitekturkritikern Pierre Vittoi Aureli skriver om detta rum ”Myers rum är radikalt allmängiltigt och anonymt men just därför lovar det sin invånare möjligheten till ett liv, fritt från våndan och bördan från samhällets envisa krav på egendomens betydelse.” Tankegångar som fanns redan då men går igen.

Myers Co-Op Zimmer 1926.
Myers Co-Op Zimmer 1926.

Intressant är också att Henrik Palme, halvbror till Olof Palmes farfar, startade 1869 Stockholms Intecknings Garanti AB för lån till fastigheter. Detta var startskottet till den bostadsmarknad som vi har nu. Who knew.

Avsnittet avslutas med det moderna hemmet som ekonomisk motor. ”If data is the new oil, the home is the new Texas”. Vårt privatliv har blivit ekonomiskt eftertraktat och vårt hem har blivit kapital. Både det vi gör i hemmet och själva hemmet. 

Ta dig en timme och lyssna på denna podcastpärla.