“Farliga drömmar om en arbetsfri livsstil”  skriver Johan Florén från Sjunde AP-fonden.

FIRE står återigen i skottgluggen och nu är det Sjunde AP fonden som siktar in sig men (i min mening) missar skottet. 

Det är lätt att se lockelsen för de som känner att de halvt sliter ihjäl sig på oinspirerande jobb och har tre decennier kvar till normal pensionsålder. Men vad som kan framstå som rationellt ansvarstagande riskerar att bli ett stort risktagande.”

Johan Florén på Sjunde AP-fondens blogg. 

De flesta inom FIRE vill inte sluta arbeta

Det han, och många med honom, missar är att de flesta som jagar FIRE inte kommer sluta arbeta. Visst, det kanske är så att det som man tänker ägna sig åt efter att man gjort patron ur och visat ett imaginärt finger åt arbetsgivaren kanske ger mindre pengar. Men – det kommer det antagligen ändå att tjänas pengar post-FIRE. Lägg därtill en mer slimmad kostnadskostym och ett enklare liv och ekvationen har en god chans att gå ihop.

Jag tror att samhället blir starkare av människor som ser till att ha en egen buffert för att klara av en omställning, sjukdomsperiod eller annat. Vad kostar det inte samhället att någon går i väggen och blir långtidssjukskriven? Vad kostar en hjärtinfarkt och vad kostar inte en stroke? Förhoppningsvis, och antagligen, kommer de människor som tryggar sig själva ha en lägre stressnivå och inte råka ut för stressrelaterade sjukdomar i lika stor grad. De kommer inte utnyttja socialförsäkringssystemen i samma utsträckning som andra (killgissning signerad herr IGMR). 

“Utebliven ränta-på-ränta är en av riskerna med FIRE-konceptet. Eftersom uppbyggnadstiden av kapitalet är kort, blir värdeökningen väsentligt mindre under denna fas. I uttagsfasen är sedan tanken att den som slutar arbeta ska leva på räntorna, inte låta dem växa. Till det kommer avgifter och skatter som påverkar besparingarna på ett liknande sätt som ränta-på-ränta, men i motsatt riktning. De äter upp pensionskapitalet. Denna risk kan vara lätt att förbise för en utarbetad trettioåring”

Johan Florén

4% regeln

4% regeln är klart omdebatterad (och det är bra och sunt). Vissa förespråkar 3% uttag av kapital som en säkrare metod. Andra, som Fru EB, har en friare syn på det hela. Fru IGMR tänker jobba vidare men frigöra sig från allt vad debiterbarhetsgrad och snäva deadlines heter. Jag vet inte riktigt vad jag vill ta mig för än eftersom det finns så myket jag är intresserad av. Det jag vet är att jag vill i någon grad fortsätta arbeta, bara inte i en kontorsgruva utan fönster.

Det finns många olika sätt att hantera uttagsfasen. Gör man simuleringar med historisk data på 4% regeln har man ungefär 90% chans att man faktiskt har mer pengar över på kontot trots att man tagit ut sina 4% att leva för. Kör man 3% regeln är chansen 95% om jag inte missminner mig. Kombinerat med fortsatt lönearbete, gig-arbete eller passiv inkomst från att hyra ur sommarstuga eller annat ser det ganska stabilt ut i mina ögon. Jämför med alternativet att vara beroende av din lön och arbetsgivare…

Är det RE i FIRE ställer till det igen? Orkar/vill inte Johan Florén göra lite bättre research? Är det så att Sjunde AP-fonden som är en Svensk myndighet har ett egenintresse av att vi arbetar till 70+?

Här kan du läsa om varför vi siktar mot FIRE.

Signatur