Jag och fru IGMR satt och diskuterade häromkvällen vad vår sparresa betytt förutom det rent finansiella lyftet vi fått. Mycket kom fram och det var kul att få sitta och vända och vrida på vårt liv, nu och förr. En sak sa dock min kloka fru som jag verkligen stämmer- FIRE är lite som att bli barn igen.

Hur kan det vara?

Jo när man kapar mängden pengar man rör sig med och kapar onödig konsumtion frigör man mycket tid och tankeutrymme. Man tar också obönhörligen bort många av de enkla lösningarna som konsumtion erbjuder. Om jag är fikasugen men inte vill gå på café, hur gör jag då? Hur umgås jag med vänner utan att konsumera?

Som barn hade man inte mycket pengar att röra sig med och man blev tvungen att underhålla sig genom finurlighet och kreativitet. Lite så har det återigen blivit för oss. Lägg därtill känslan av att vara omhändertagen av sitt kapital, alltså en trygghet i grunden och därmed en upplevd frihet.

Den tiden vi förr spenderade på IKEA läggs nu vid matbordet och med tecknande. Dels måste jag och fru IGMR hitta på andra sätt att roa oss på än att köpa dem. Inte allt för sällan blir det något kreativt eller naturen, återigen, precis som i barndomen.

Ska jag dra det vidare tycker jag själv att jag på något sätt befriats många av de bördor jag känt från att bli vuxen. Passa in, karriärshets, konsumtionshets och annat ”kul”. Nej bort med det och in med just nyfikenhet, energi, lärande, lekfullhet och liv igen.

Vad tror ni? Tid, kreativitet, trygghet = att bli barn igen vid 38 års ålder?

Ett boktips på temat är ”The Art of Frugal Hedonism”. En lekfull och kreativ bok om hur man roar sig och njuter på och av lite.

Signatur